tisdag 5 oktober 2010

Gladers tös hele tin

Idag är ingen vanlig dag för det är mormors födelsedag! Hurra hurra hurra!!

Och jag är fortfarande glad. Jag är så glad hela tiden att folk börjar bli förbannade på mig. Men det bryr jag mig inte om.
"Varför är du så jävla glad hela tiden?" frågar dom mig. Jag kan inte svara på det. Jag har dock funderat lite på det. Jag undrar om det inte beror på att det jag känner nu är en så sjukt stor kontrast till min deppighet och bitterhet över foten. Jag kan duscha utan att ha en plastpåse på, och jag kan träna. Vem skulle inte vara glad liksom? "Dä ä de liiile" som K-stin skulle sagt.

Jag blev inte ens ledsen när jag mosade min mobil i bildörren igår. Den gick nästan av på mitten. Den är jättedöd. Så nu måste jag köpa en ny. Fast jag inte ens betalt den jag nu dödat. För övrigt den andra mobilen jag avrättar på typ två månader. Den första avrättningen var ju trots allt värt det. Så kände jag inte riktigt igår. Det var mer surt. Sådan himla otur. Varför kunde den inte bara legat kvar i jackfickan? Jaja. Inget att göra något åt nu. Det grämer mig lite. Men inte tillräckligt för att förstöra mitt strålande humör.

Jag tappade bort mina jobbnycklar på jobbet idag också. Och vände upp och ner på hela skolan innan jag hittade dom. Herregud. Vad jag härjar hela tiden.

Nu ska jag och Lena gå ut och gå. PREMIÄR. Önska mig och foten lycka till. Jag måste bli av med lite energi. Jag har så mycket att berätta för Lena att jag snart spricker. Off I go.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar