Okej, idag bröt jag vår nya morgonrutin. Men! Ibland måste jag ju kunna vara flexibel. Ha! Lena och jag bestämde igår att hon skulle komma hit när hon lämnat den stora på förskolan, och att vi skulle gå ut och gå tillsammans. Så när Sixten ätit sitt andra mål mat gick vi ut och gick. Mycket roligare och trevligare med sällskap.
Jag har dock ådragit mig en liten åkomma på hälen. Jag tror jag kräks. Jag är rädd att detta kan förhindra en promenad imorgon. Inte bra.
.JPG)
Och hur nära mitt ärr är inte denna åkomma? Hua! Tänk om den hade kommit på ärret. Då hade jag amputerat foten. Eller i alla fall amputerat hälen. Och satan vad det sved när jag duschade. Fast jag stod med foten i högläge så letade sig vatten med diverse rengöringsmedel dit. Men om det var något jag lärde mig genom att göra allt värkarbete hemma så var det att andas.
Lena har åkt hem och jag har ätit lunch. Sixten sover fortfarande ute i vagnen. Vi har inga mer planer för dagen. Eller jo, vi måste gå och hämta ägg. Och jag måste vattna blommorna. Men sen har vi inget mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar