tisdag 3 juni 2014

Döden döden döden

Jag kan inte nog nämna hur härligt det är när Daniel är hemma. Att han börjat ta morgon-matningen gör dessutom det hela lite mer härligt. Jag skuttar upp lätt som en plätt mitt i natten och ger Sixten mat. Men den här matningen som sker klockan 6 eller 7.. den är döden. Jag fattar inte varför. Jag är ju en morgonmänniska, men när Six vaknar för morgonen kan jag inte få upp ögonen. Det bara går inte. Jag flyttar över honom till vår säng och borrar in min näsa i hans hals och tjoffar in nappen gång på gång på gång tills jag lyckas öppna ena ögat. Då kan vi gå upp. Så att Danne tar den matningen när han är hemma är guld värt för mig.

Idag har Daniel varit ledig eftersom det varit begravning. Han gick som sagt upp och tog morgonmaten och sen kom de och la sig igen. När jag vaknade låg de bredvid mig. I sked. Jag blev helt varm i hjärtat och nästan lite tjutig. Mina fina killar.


Jag smög upp, gjorde mig i ordning och åt frulle. När Daniel sedan gjorde detsamma gjorde jag i ordning Sixten och gav honom mat innan vi åkte till kyrkan. Jag hade dagen till ära inhandlat finkläder till den lille.


Min plan var att Sixten skulle somna och sova sig igenom begravningen. Min plan gick i stöpet. Shitipitt, tänkte jag, nu kommer han väl hålla låda. Men han var ju mätt och nöjd och låg i min famn hela tiden. Han slumrade lite och när han var vaken låg han tyst.

Jag sa till Daniel igår att jag var lite nervös för begravningen. Jag brukar ju alltid ha gjort allt mitt sorgearbete innan det är dags för begravning, men jag har liksom inte gjort det nu. Jag kände att det nog skulle kunna balla ur idag. Men det gick faktiskt bra. Under omständigheterna alltså. Jag började ju med att få ett skrattanfall, mitt i min gråtattack, för att mitt snor rann hejdlöst. Sen förlöpte det hela utan några större incidenter.

När vi kom hem vilade vi lite eftersom vi båda hade ont i huvudet. Nu har jag plockat i ordning lite här hemma. Någon dag/kväll den här veckan ska jag städa. Det är verkligen dags. När solen skiner får städningen ta ett steg bakåt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar