Närhet

Mohahaha! Om jag tyckt att Sixten haft ett närhetsbehov tidigare har det bara varit ett skämt om man jämför med de senaste dagarna. Han skriker om jag lägger ifrån mig honom för bara en sekund, och igår var jag liksom tvungen att äta frulle och gå på toa. Han skrek så jag fick ont i huvudet och fick ta två alvedon. Ha!

Han somnade i bilen när jag åkte till Jonna och sov en timme därefter, men sen sov han inte ordentligt och hårt på hela dagen.

Vi hade värsta mammadate:en hos Jonna. Jag, Lena, Sara och Jonna och våra barn. Så himla roligt! Där satt vi, tjejgänget. Tänk för några år sedan. Då var det fikor på Ströget jämt och ständigt. Och Statt och Björnes. Nu är vi alla mammor. Härligt är vad det är!

Jag var tvungen att handla några småsaker innan jag åkte hem. Sixten höll låda där inne på ICA. Phu! Och så fort vi kom hem fortsatte han. Tur att Svenne kom en sväng på eftermiddagen för att greja med sin båt. Då tog han Sixten så jag kunde äta lunch - halv 4.

Jag klagar liksom inte. Jag tycker att det är jättemysigt. Men jag blir lite stressad när jag sitter och ser på när blommorna vissnar och sakta dör. Och att tvätten blir liggandes klar men kvar i maskinen i fyra timmar. Jag skulle behöva ett hembiträde.

Vad gör den där pappan då kan man undra? Ja, han ser till att gräset inte blir skyhögt och har ansvaret för en bröllopsfest som måste planeras.

I helgen tog vi kort och skickade in till tidningen. Och idag var vi med.

När Andréa varit här och fikat parkerade vi oss i soffan, Sixten och jag. 

Efter mycket mat och flera timmars sömn i min famn kunde jag försiktigt försiktigt lägga ner honom i sin säng. Så jag har kunnat äta lunch, vattna blommorna, varit till komposten, tvätta en tvätt och betalat räkningar. Det gäller att vara snabb och effektiv när tillfälle ges. Och nu kom Daniel hem så jag kan åka och handla.