Han är här!

Jag har hört från flera håll att det tros att jag fött barn eftersom jag inte upp daterat här. Men faktum är att det inte varit orsaken. I alla fall inte till att börja med.

Nej, till att börja med grejade jag i köket och målade lister, solade och passade på att träffa mina vänner. Och sen när mormor blev så dålig försvann all lust till allting.

Och sen helt plötsligt bestämde sig bebben för att det var dags att komma ut. Så sedan först i söndags är det orsaken till mitt lilla uppehåll.

Värkarna startade vid 23 i lördags, 6.30 var vi på förlossningen och 7.43 den 27 april var han ute. Sixten Blixten. 49 cm lång och 3275 g lätt.

Vi åkte hem från BB i måndags kväll. Så himla skönt att få komma hem. Det är helt overkligt dock. Jag fattar fortfarande inte att det är mitt barn. Jag tror att jag är barnvakt och att någon snart ska komma och hämta honom.

I tisdags eftermiddag tog vi en premiärpromenad som familjen Persson-Lundell. Så mysigt. Och alldeles alldeles underbart.

Dagarna går så himla fort. Vi lär känna varandra och myser mest. Han är så sjukt lik min pappa. En liten Lill-Rolf kan man säga. Sixten har blir väl en Lundellare han med. Men Daniel får glädjas åt att Sixten i alla fall har fått hans örsnibbar.