Min konstiga vecka

Men vad blev det av den här veckan egentligen? Jag tror inte att någonting blev som jag tänkt det. Och vad beror det på? Jo, att Daniel i måndags blev helt manisk. Han fick någon slags renoveringsmani och då blev det stressigt och pressigt helt plötsligt. Han bestämde nämligen att den här helgen ska hallen bli klar.

Det innebar att jag fick lägga hela min lediga tisdagseftermiddag på att jaga golv. Jag vet ju vad jag vill ha och då blir det genast svårare. Och lättare blev det inte av att de golven jag kunde tänka mig var slut hos leverantören. Det var inte så att jag gav upp heller. Jag var i alla golvaffärer i stan och personalen var så hjälpsamma och ringde flera samtal var för att få fram det jag ville ha. Men vi gick bet. Det hela slutade med att Daniel drog till Alingsås idag när han slutat jobbet och köpte precis exakt det golvet som jag ville ha.

Eftersom han kom hem något senare, och för att han har ett schema i sitt huvud som han måste följa för att allt ska bli klart i tid, drog jag på mig målarklänningen när jag kom hem från jobbet. Daniel har förbjudit mig att måla eftersom han är rädd för att ”den lille” ska ta skada. Men det sa han inget om när han kom hem och jag nästan målat klart hela hallen. Nu är det bara en strykning till på trappan och en i taket.

På tal om färgen i hallen. Jag har haft en bild i mitt huvud hur jag vill att den grå färgen ska vara. Och vi stod och tittade på olika grå färger i evigheter innan vi bestämde oss. Väldigt sällan blir det som man tänkt sig, för färgen kan bli så olika beroende av många faktorer. Men det blev helt perfekt! Precis som jag vill ha det och precis som jag hade tänkt mig det. Hur ofta händer det?

På lördag kommer Daniels pappa. De ska under helgen tapetsera och lägga golvet. De ska köra för fulla muggar och Daniels pappa ska till och med sova över. Fatta att Danne har fått eld i renoveringsbaken.

Annars då? Jo, jag har haft sju av åtta utvecklingssamtal den här veckan. Min ena tösabit var sjuk, så vi får ta det nästa vecka istället. Intensiv vecka. Jag har också satt alla betyg. Say what? Joråsåatte.

Andréa var hos mig en sväng i tisdags och fick knappt komma innanför dörren innan hon fick ett måttband i sin hand för att hjälpa mig att räkna ut hur många kvadratmeter golv som behövdes. Som tack för hjälpen fick hon en lussebulle. Vi passade också på att planera in vårt traditionsenliga godisbak. Det är viktigt det där med traditioner.

Jag började en ny kurs i onsdags. Jag menar, min förra tog slut förra veckan och jag kan ju inte inte läsa något. Jag har ju läst något sedan 2011 så varför sluta nu? Ha!

Och GRATTIS GRATTIS till plutten som har namnsdag idag och har fått en storm uppkallad efter sig.