Igår gick jag hela eftermiddagen och hade pirr i magen för att jag och Danne skulle på date. Mjo, lite av pirret kanske kom an på det faktum att jag även skulle få äta julbord, men det mesta av pirret kom sig av att jag skulle på date. Och saken blev liksom bättre av att jag inte träffat honom sedan i tisdags morse.
Han kom och hämtade mig på jobbet klockan 18, vilket gav mig två och en halv timme till att ostört förbereda mig på att ta julledigt. Jag rättade och bedömde undan, sorterade papper ömsom till soppåsen ömsom till mina pärmar och planerade ett arbetsområde till skolstarten i januari. Det kändes skönt såklart, att få avsluta mig ordentligt.
Julbordet på Kinnekulle var lika gott som förra året - om inte godare. Det är lite som att komma in hos Emil i Lönneberga när han bjuder fattighjonen julmat. Jag åt så jag storknade. Jag kunde nästan inte andas. Varför beter jag mig så? Sjukligt beteende ju!
Idag är det sista arbetsdagen. Det var lätt att gå upp idag. Endast två lektioner på schemat, julavslutning och julbord med all personal. När jag kom till mitt skrivbord efter lunchen stod det ett litet julkort där och väntade på mig.
Detta lilla julkort från Stina, vår vikarie i hemkunskap - för övrigt den coolaste tjejen jag mött - gjorde mig så glad och rörd att jag höll på att börja lipa. Tänk vad en liten lapp kan göra.
Nu klockan 14 ska jag och min sjua städa lite i klassrummet, äta gröt, titta på film och sen ska jag högläsa en bok innan vi går i fackeltåg till församlingshemmet där skolans elever ska uppträda. Det känns som det kan bli en mysig julavslutning.
Oj oj, nu måste jag ju rusa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar