Härliga lördag!

Igår trodde jag på fullaste allvar att jag skulle till att bli sjuk. Jag mådde så illa så jag trodde jag skulle spy rakt ut på Daniel när vi satt och åt. Jag måste vara lite skadad, för att istället för att gå och lägga mig och vila på direkten, satte jag igång att städa. Det här med att bryta rutiner är svårt. Det är ju bara bita ihop och köra, och spyr man kan man ju lika gärna stå som att ligga ner. Eller? Ah, så resonerar jag.

Men när det var färdigstädat så fick jag ändå gå och lägga mig, och sova. I en hel timme. Kanske mådde jag illa för att jag var trött, för sen kändes det lite bättre med allt.

Idag har jag varit och tränat som lördagsrutiner säger. Men det var så jobbigt så jag trodde att jag skulle få ett slaganfall och dö där och då. Men jag överlevde. Uppenbarligen.

Medan jag stod och lagde mat pratade jag med Karl och fick veta att han är här hemma i stan. Hej hopp, så hade jag en fikadate! Jag blev så glad över detta att jag fick pirr i magen. Han fattas mig och min vardag. Nu har vi druckit kaffe och fnittrat så vi reder oss ett tag till utan varandra.

När jag kom hem var jag så kissnödig, så kissnödig. Och då står Daniel Persson i duschen och blockerar toaletten. Så vad göra? Jo, kissa ändå. Därmed tog vi vår relation till en ny nivå. Härlig lördag jag har!

Och nu då.. Släktkalas! Jag ska äta så mycket semletårta så det sprutar ur öronen på mig. Jag har laddat för denna semletårta i ett års tid. Heja heja!