Imorgon är det skolavslutning. Jag har väntat på denna dag. Fastän jag inte går på semester förrän om en vecka, känns det som även jag får lite sommarlov. Jag är trött och sliten och behöver vila upp mig. Den sista tiden har gått på rent vres.
Men skolavslutningar, så även denna, innebär blandade känslor. Alla ser väl fram mot semestern, men hua mig vad jag tycker det är tråkigt att säga hej då till niorna. Och nu kommer jag även att få säga hej då till Ullis som ska bli mamma i sommar, Anna den andra som ska byta jobb och GC som ska gå i pension. Gudars, vad roligt vi har haft tillsammans. Ja, tillsammans med Mattan i höstas också. Trots att det har varit tufft, slitigt och ovisst har vi alltid nära till skrattet. Jag är övertygad om att jag hade gått under om de inte förgyllt mina dagar.
Den här veckan har inneburit många roligheter. I tisdags kväll var det niornas supé och igår avtackade vi Gunnar. Mattan kom med och som vanligt inser jag inte hur mycket jag saknat personerna i fråga förrän vi träffas. Jag kramade henne hårt och länge. Hon hade med sig sitt nya avkomma Greta som är vacker som en dag, trots sin ringa ålder på knappa fyra månader.
När jag kom hem från jobbet åkte jag till Lena och hade onsdagsmys. Det var sannerligen inte en dag för tidigt. Till min stora lycka hade Alicia inte lärt sig gå eller prata ännu. Ja, hon är bara fyra månader men det känns som det var evigheter sedan jag såg dem och fick för mig att jag missat hela hennes uppväxt.
Tur som en filur att jag snart får mer tid över till mina nära och kära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar