Jag har haft ett dåligt minne under ganska lång tid nu. Ja, säkert två år. Men jag har nu drabbats av ett osedvanligt minne. Jag sitter här och funderar på vad jag gjorde i torsdags. Och jag vette tusan. Jag åkte och handlade efter jobbet. Och just det! Jag var så hangry när jag kom hem att jag skrek till Daniel att han inte skulle tilltala mig förrän jag fått mat i mig. Sen målade jag lite.
Igår var det skolavslutning. Det var ju verkligen förfärligt tråkigt att säga hej då till mina nior. När jag var på väg hem messade Lena och undrade om jag ville följa med henne och titta på studenterna. Det var ju inte min plan, och jag chockerade henne genom att säga ja. Ha! Plötsligt händer det. Att jag kan vara spontan.
Hon kom och hämtade upp mig, vi åkte till stan och gick lite i affärer, tittade på studenttåget, tog en kaffe på Ströget och sen åkte vi hem. Väldigt mysigt och helt fantastiskt att få umgås med henne och Alicia och när var vi på Ströget senast liksom? Ja, jag kan inte ens minnas det. Men å andra sidan har jag ju som sagt ett dåligt minne.
Idag började jag dagen med en löptur. Ingen rekordtid idag, men endast en minut sämre. Jag fick sjukt ont i magen så jag var tvungen att stanna. Inte håll, utan rent och skärt magont. Konstigt. Men sant. Så jag är inte så missnöjd trots allt.
Efter dusch och frulle målade jag lite granna medan Daniel spikade upp lister i hallen. Ja, så långt har vi kommit. Sen började vi möblera. Lagom till eftermiddagskaffet kom Ananthi och Anders. Det var såklart inplanerat så jag hade tidigare under dagen bakat en kladdkaka. Det var trevligt att prata ikapp lite. Inte för att jag hade så mycket att berätta då jag bara renoverar och målar.
Nu ikväll har vi också satt upp trappräcket. Mitt i allt det vita vart det svart. Tänkte att det var mest praktiskt. Man kan vara jätteskitig om händerna och ändå ta i räcket. Bra va? Asbra. Jag veeet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar