I fredags kväll packade jag in Danne, Lena och Micke i bilen för att åka till Axevalla travbana. Lena och Danne har varit på trav förut, men för mig och Micke var det första gången. Vi hade bokat bord i restaurangen och vi såg alla fram emot att få äta gott och bli miljonärer.
Till en början rådde ett smärre kaos vid vårt bord. Daniel skulle försöka förklara hur man gjorde när man spelade. Lena och Micke var engagerade, men jag.. ja, jag lyssnade inte ens. Dumt kan tyckas, men alltså hur rörigt det var det inte med det där programmet - siffror hit och dit. Jag gjorde som Veronica sa och gick på namnen. Det gick sådär kan jag erkänna. Men efter ett tag började jag förstå men någon travexpert blev jag inte.
Emil, däremot, är ju något av en travexpert. Så länge jag har känt honom har han skrivit om trav och han jobbade såklart i fredags. Jag blev uppbjuden till pressläktaren och fick hänga lite med Emil.
.JPG)
Jag blir som 14 år igen när jag träffar honom. Det är som om vi inte varit ifrån varandra och som om vi pratar varje dag, fastän vi själva verket hörs väldigt sällan. Det måste ändå betyda att vi har en ganska bra relation. Sånt gillar vi.
Vi gillar också att vi alla faktiskt gick plus på vårt frenetiska och intensiva spelande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar