Måndagsfeeling

Jag säger det igen, jag har sagt det förut - vad jag uppskattar helgerna mer när jag jobbar. Det är naturligtvis fortfarande så att jag älskar mitt jobb, men jag älskar mer att vara hemma med mina killar. Och det är väl ändå så det ska vara, tänker jag.

I fredags hämtade jag Sixten tidigt. För tidigt enligt honom själv. När vi kom hem svidade jag om till springkläder och gav mig ut på en springtur medan Jesper gav Sixten ett fredagsbad. Medan jag duschade och gjorde mig i ordning åkte killarna och hämtade pizza och sen hade vi fredagsmys. Sixten var så trött att han nästan somnade i soffan klockan 18.

I lördags vaknade han alldeles för tidigt. Vinden hade väckt honom och sen kunde han inte somna om. Då var klockan 05.10. Det är tidigt. Eftersom Sixten somnat ifrån kvällsmaten var han hungrig så jag smög upp och gjorde välling som han åt i sängen. Så mysigt! Jag älskar ju när det blåser.

Vi gick upp och myste oss lite. Sixten lekte och jag bytte till höstgardiner. Framåt förmiddagen ville Sixten leka med Stella, men hon skulle åka bort. Istället ringde jag till Sven och frågade om vi kunde komma dit och fika på eftermiddagen. Det var längesen vi sågs och dessutom var jag tvungen att låna en resväska av dem. 

Förmiddagen ägnade jag åt att byta i sängarna, städa och tvätta. Medan jag grejade lånade Sixten min telefon och tog bland annat det här kortet. Jag tycker att det är så fint! 

När vi ätit middag åkte Sixten och jag så till Sven och Johanna. Eftersom jag bjudit in mig själv på fika kompenserade jag det hela med att ha med mig något att fika. Bland annat snorbullarna som Sixten och jag bakade när han var förkyld. Men de har ju varit frysta, så om det var några baciller däri så var de väl döda nu.

Sixten och Harry blir som galna tillsammans. Sixten är ju galen i vanliga fall, och han har en fantastisk påverkan på Harry som inte vill vara sämre. Jag var helt slut i huvudet när vi åkte därifrån, och det var vi nog allihop.

Igår började jag dagen med att träna. Jag fick till fyra pass förra veckan, och det får jag väl vara nöjd med. Hard working tired woman som jag är. Det har flera gånger känts som jag ska bli sjuk, men det bryter inte ut. Så jag tränar på så länge det går.

Jespers morfar har fyllt 75 år så han bjöd med oss på middag på Kinnekullegården igår. Alltså, mitt barn! Jag var så himla stolt över Sixten igår. Han satt stilla som ett ljus, åt jättemycket och var helt fantastisk. Vi hade pratat lite om det innan - hur man beter sig på en restaurang - och han var exemplarisk. När han fick myror i benen, efter att suttit stilla i över en timme gick han ut med Carola och tittade på utsikten.

Det var strålande väder och vi såg nästan ända till Mariannelund.

Efter middagen åkte vi hem till Jespers morfar där vi drack kaffe och åt tårta som Carola bakat. Vi kunde sitta ute i solen och det var såå himla härligt.

Sixten fick följa med Jespers morbror och mata kossorna. Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag kom in i ladugården och fick se Sixten stå och ge kossorna hö med tjuva iklädd vit skjorta och fluga. Jag ångrar så att jag inte fann mig i situationen och tog ett kort.

Väl hemma åt vi kvällsmat och duschade. Sen var det läggdags för Sixten. Jag hade inte räknat med att vi skulle vara borta så länge, och alla saker jag tänkt hinna med igår blev ogjorda. Det är ju tur att ingen annan gör dem åt mig, för då kan jag ju göra dem en annan dag.

Imorse fick Sixten för sig att han ville ha tofs. Han påpekade igår att hans hår är så långt att han nästan har det i ögonen. Han ska klippa sig imorgon, men vill inte alls göra det. Han tycker det är härligt med håret. Jag håller med honom. Det är väl ingen hemlighet att jag är svag för killar i tofs.

Så startade vi vår måndag. Det är ett litet troll jag fött. Ett charmtroll.