Idag förmiddags, efter att vi varit ute och gått vår morgonpromenad och efter att vi ätit frulle, drog jag på mig löparskorna och gav mig ut på en springtur. Fyttifan, vad dåligt det gick. Jag fick verkligen kämpa för att inte vika ner mig och gå. Sista kilometern tänkte jag "gud, gud, gud" på repeat, så jag mesade inte.
I övrigt har jag blivit klippt av min mor. Typ tre centimeter sa jag, en decimeter sa hon. Så fick det bli dårå. Det behövdes säkert så mycket som det får utstå under en dag - Sixtens konstanta dragande och bitande. För att inte glömma den lilla eldsvådan.
Sixten fick ett trötthetsanfall efter maten så jag kunde jobba ostört i nära tre timmar. Nu har jag gjort mer än vad jag tänkt att jag skulle göra under lovet. Bra det, tänker jag. Då kanske jag inte behöver sitta hela kvällarna den här veckan.
Vi har också bäddat rent i sängarna, jag har tvättat en tvätt och Sixten är badad.
Nu har vi alla tre ätit kvällsmat tillsammans. Sixten sover i sin säng och jag har förberett mig för en tre-dagars arbetsvecka: väskan är packad, matlådan står redo i kylen och kläderna är framplockade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar