En hemmadag

Vi har, som bestämt, haft en lugn och skön hemmadag idag. Sixten tog sovmorgon till halv 8, och det tackade jag såklart för.

Efter att ha pussats och pratat lite fick han mat och sedan gick vi ut och gick en morgonpromenad i den 3-gradiga luften. Solen sken och det var så himla skönt! Hösten visar sin bästa sida.

Jag hann både duscha, äta frukost och hänga en tvätt innan Six vaknade.

När han ätit la jag honom i gymmet och tog fram dammsugaren och rätt var det var hade Sixten rymt. Jag var såklart i samma rum så jag hade koll. Han ville ha lika bra koll på mig som dammsög bakom honom, och i ett försök till detta rullade han iväg.

Ja, jag såg att jag satt byxorna bakochfram..

Jag fick placera honom i babysittern medan jag dammsög övriga rum på övervåningen. Precis när jag var klar hade han tröttnat på att sitta där, så jag gjorde ett nytt försök med hoppgungan. Sist satt han bara där och såg allmänt plågad ut, men idag förstod han principen.

Men jag kan ju skratta på mig åt honom. Hans högra träben och armarna som en korsfäst. För att inte tala om att han verkat komma i målbrottet. Min lilla sötröv.

Medan han sov städade jag nedervåningen. Nu är huset fritt från damm, skräp som vagnen drar in och allt mitt hår.

På tal om mitt hår. Jag fäller sjuka mängder. Och nu kan jag snart inte ha lugg längre för den är så tunn så tunn. Jag kommer på mig själv att kamma den högre och högre upp på pallet, så om jag inte slutar med detta kommer jag få en frisyr där luggen börjar någonstans i nacken.

Mitt mål för dagen var att Sixten skulle få sova ut. Jag vet inte när han fick sova och vakna av sig själv senast. Under dagtid alltså. Så en ganska stor del av dagen har gått åt till att antingen hålla mig väldigt i närheten, eller rent utav bredvid, för att stoppa in nappen innan han vaknat till helt. Jag måste säga att jag lyckats ganska bra med mitt mål.

Sixten har varit sig lik idag, så jag hann till och med laga middag. Men jag kan som bekant inte äta utan att han blir galen. Han fick naturligtvis smaka på min korvstroganoff men eftersom han helst inte ska äta ketchup före ett års ålder fick jag ge honom en bit rån som han satt och gnagde på.

Men jag ropade hej lite för tidigt, för nu ikväll har han varit onöjd igen. Väldigt energiutsugande. Jag är helt slut. Nu har jag dock lyckats söva honom efter mycket om och men och gråt. Jag ska slå mig ner framför Bonde söker fru. Wii, det pirrar i min mage!

- Posted using BlogPress from my iPhone