Nytt sedan sist del 3

1. I torsdags hade Sixten och jag en hemmadag så när som på att vi åkte och handlade. Sixten var onöjd från det att han vaknade till dess att han gick och la sig. Inte roligt för någon utav oss kan jag tro. Jag hade tänkt att hinna med att göra massor av saker, men fick ingenting gjort. Så kan det vara och så fick det bli. Typiskt att Daniel inte kom hem eftersom han jobbade sent, men vi klarade oss bra ändå. 

2. Igår åkte vi till Linköping för att hälsa på Karl. Sixten var på sitt allra bästa humör och med ens glömde jag hur de tidigare dagarna i veckan varit. Och så var det ju såklart härligt att träffa Karl. Som alltid. 

Sixten fick för andra gången den här veckan göra nära bekantskap med en hund. Och så roligt han tyckte att det var! Han skrattade så han kiknade. Och jag får ju bara svälja min avsky mot djur, och framförallt hundar, och låta Sixten skaffa sig en egen uppfattning. Men jag kan säga att jag var framme med en liten våtservett efter allt slickande i ansiktet.

Vi fikade, gick en promenad, gick på stan där vi lunchade, drack kaffe och Karl spelade efter mitt önskemål piano för mig. Jag önskade Pirates of the Caribbean. Som alltid. Jag blir helt tagen när han spelar den. Begåvad som få, är vad han är.

Karl, sambo och hund gjorde oss sällskap hem till Mariestad vilket var mycket trevligt eftersom Sixten sov i princip hela vägen dit och även hela vägen hem.

3. Idag vaknade jag på helt fel sida. Och inte blev det bättre av att Sixten är precis onöjd idag också. Idag hjälpte det inte ens att gå ut och gå. Han höll låda och ville verkligen inte ligga i vagnen. Inte heller sitta i den. Som tur var hade jag nyckeln med till mormors, nej mammas, hus eftersom jag skulle hämta vatten. Där fick vi hålla till en stund. Men tillbaka i vagnen var det samma visa igen. Jag fick sätta på Sixtens spellista i Spotify och efter en stund somnade han. 

När vi kom hem duschade jag och åt frulle och sen har jag gjort lite av det där som jag tänkt göra i torsdags. Jag har gjort puréer till Sixten och tagit mig an de ledsamma blommorna ute.

Jag begriper inte varför det måste gå så långt innan jag gör något åt det. Jag har gått i veckor och stört mig på de döda blommorna. Döda blommor är det värsta jag vet ju. Men nu sitter där ljung och det känns bra för min lilla hjärna.

Karins Matthias fyllde år i veckan så ikväll ska vi åka dit på kalas. Jag måste komma på något sätt att bli på bättre humör innan dess bara. Annars kan det hända att jag blir en partypooper.