Sommarvärmen kom tillbaka, och ingen är väl gladare för det än jag. Jag hade dock såklart varit ännu gladare om jag varit ledig för att kunna njuta av värmen, men man kan inte få allt här i livet.
Jag hade tänkt att jag skulle ut och springa igår när jag kommit hem från jobbet, men termometern visade 29 grader. Det tog emot att snöra på sig löparskorna kan jag säga. Och när Karin var på hemmaplan och föreslog bad, så lät det mer lockande. Springa kan jag göra när det blir sämre väder tänker jag.
Sagt och gjort. Vi drog till sjön och badade. Alldeles ljuvligt.
Sixten har varit så svår att väcka på mornarna. Jag har bokstavligt talat fått ruska liv i honom. Knappt det har väckt honom. Tidigare har jag ju inte kunnat gå upp ur sängen utan att han vaknat. Eftersom han sover så gott kände jag att jag kunde testa att ge mig ut och springa innan jobbet. Det har varit omöjligt innan. För säkerhetens skull berättade jag om min plan innan somnade igår, så han inte skulle undra vart jag tagit vägen om han nu skulle vakna och ropa efter mig.
Det var aningens mörkt när klockan ringde 04.51 imorse. Men jag gick upp och gav mig ut. Det ljusnade under springturen och jag fick se en fin soluppgång.
Sixten hade inte vaknat och sov fortfarande som en klubbad när jag duschat och gjort mig i ordning. Bra start på dagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar