Idag har jag varit på vårsamtal med min rektor. Det är alltid trevligt. I höstas pratade vi en del om att jag tyckte att det var svårt att vara mamma och lärare, så det kom såklart på tal även idag. Hans allmänna råd vid höstens samtal var att jobba mindre och prioritera mig själv. Och det har jag försökt. Eller.. jag har inte jobbat så mycket mindre, men jag har blivit bättre på att prioritera mig själv. Jag kan inte säga att jag började då, i oktober. Men vid jullovet bestämde jag mig.
Hösten var tung på grund av flera anledningar. Dels var det jobbigt att lämna Sixten på förskolan eftersom han var så ledsen, dels var det mycket på jobbet och dels var Sixten sjuk så mycket och jag likaså. Det innebar i sin tur att jag inte kunde träna.. typ alls.
Nu har det gått över en månad sedan jag var på gymmet för första gången sedan i våras. Och jag har varit där minst tre dagar i veckan. Vilken skillnad det gör för mig. Jag blir ju helt klart en mer älskvärd människa.
Och förra veckan började Sixten att springa in på förskolan utan att bry sig om att jag skulle lämna honom där. Inte för att han har varit ledsen på länge, men jag har alltid varit tvungen att bära in honom och överlämna honom i armarna på en personal. Nu går han själv till fönstret och vinkar hej då till mig.
Summa summarum: allt är så mycket bättre nu än i höstas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar