onsdag 9 april 2014

Ja, jag säger då det

Alltså igår.. Jag och Daniel skulle sätta upp listerna runt det ena fönstret i köket. Eftersom de kaklat passade inte listerna, utan Daniel var tvungen att såga till dem. Jag mätte, han sågade. Och så skulle de sättas på plats. 

Det låter inte så svårt i teorin, egentligen inte heller i praktiken, men igår gick allt fel. Jag fick skrattanfall på skrattanfall. Jag stod inte ut! Den här renoveringen börjar gå mig på nerven. Men efter lite lim och mycket spackel så räddade vi situationen. När jag är klar ska nog de här stackars listerna pryda sin plats trots allt. Det ska ju på fyra lager färg också.


I måndags åkte jag och tränade efter jobbet och när jag kom hem flyttade jag över varorna från den gamla till de nya frysarna. Då åkte jag ju också på att frosta av den gamla frysen, något som jag aldrig gjort förut. Men det gick fint.

Igår hade jag ett möte med min mäklare som hjälpte mig att fylla i deklarationen eftersom jag sålde min lägenhet förra året. Sen gick jag till gymmet och körde veckans andra pass. Jag kände dock efteråt att det inte är optimalt för mig att köra två dagar i rad längre. Tänk när jag kunde köra fyra dagar i rad. Det var tider det!

Kvällarna den här veckan har, förutom det ovan nämnde och de vanliga sysslorna, gått åt till ekonomiska frågor. Vi har diskuterat och haft kontakt med både banken och försäkringskassan. Och jag avskyr det. Jag skulle helst vilja att Danne skötte rubb och stubb. Eller att det skötte sig självt. Men så vill jag ju inte vara helt bakom flötet ifall jag skulle bli lämnad av en eller annan orsak, så jag försöker sätta mig in i det här med räntor och amortering och föräldradagar hit och dit fast jag inombords kaskadkräks rakt ut.

Idag slutade jag vid lunch för att kompa ut lite av den tid jag lagt på genrepedagogiken. Jag åkte raka vägen hem och slipade och målade.

Sen började jag projekt "Flytta in i köket (med det allra nödvändigaste)". Det innebar att jag var tvungen att gå upp till förrådet och hämta in alla flyttlådor med köksgrejer. Vad jag fick bära och slita. Helt slut vart jag.

Det var så roligt att se vad som fanns i alla dessa lådor. Det var också lådor från Daniels hus i Stenstorp.
Jag plockade ut det nödvändigaste, diskade det och plockade in i skåp och lådor. Daniel blev glad över att få återse sina saker efter flera flera år.


Nu har jag äntligen slagit mg ner i soffan med min glasskål. Jag är lite trött min kropp och knopp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar