fredag 1 december 2017

1 december

Jag känner, över lag alltså, att jag är on point. Jag har varit det i flera veckor. Jag känner mig glad och tillfreds, jag ligger i fas med arbetet och i framkant här hemma. Jag är effektiv och produktiv både här och där. Så härlig känsla!


Jag har börjat prioritera träning, så som jag tänkte att jag måste. Jag blir dysfunktionell när jag inte tränar. Det är som att jag knuffar ner mig själv i en djup dal när jag inte tränar. Det är såklart så mycket mysigare att sitta i soffan med Jeppson, och det är sjukt motigt att ge sig ut och springa när jag vet vad jag hade kunnat göra istället. Men det är ju bara att inse att det är lika mycket för min egen skull som för Jesper och alla andra i min närhet. Så jag prioriterar.


Idag är det första december. Jag har varit klar med Sixtens paketkalender ett bra tag, men jag hängde upp den först i söndags. Hela veckan har Sixten väntat och frågat, frågat och väntat. Han har verkligen fått träna på att vänta. Och han har varit så duktig! Så kom dagen som han väntat på hela veckan. 


Och på tal om fredag. Jag har längtat jag också! Jag har haft en riktig fredagsfeeling hela dagen. Jag ser fram emot en helg med mina killar. När jag hämtade Sixten på förskolan åkte vi och köpte godis. Sen lämnade jag i princip bara in Sixten till Jesper och gav mig ut och sprang.

När jag duschat och ätit badade Sixten och sen plockade vi fram alla adventsljusstakar. Sixten var överlycklig. Han hoppade jämfota och klappade händerna. Jag tror minsann att han är lika jultokig som jag är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar