Vår svemester

I början av sommaren ringde K-stin till mig och frågade om jag ville bli fadder till deras lille Oscar. Jag blev själaglad och ville naturligtvis få detta ärofyllda uppdrag. 

Eftersom Jesper och jag hoppar över den där utlandssemestern som vi brukar åka på varje sommar (vi har ju trots allt varit i Kroatien) bestämde vi, nej jag, att vi kunde ta en liten svemester på vår väg till Lund istället. Jag har inte varit på så jättemånga ställen i Sverige, som man hör att andra varit, så vi tog en liten omväg.

I fredags morse packade vi in oss i bilen och vårt första stopp blev Varberg. Vi gick en promenad vid fästningen, strosade runt lite och åt en glass.

Vårt nästa stopp blev Halmstad. När vi väl var där analyserade vi fram att jag nog egentligen tänkt mig åka till Tylösand. Vi åt lunch i Halmstad och styrde sedan bilen mot Tylösand. 

Vi parkerade bilen, tog med oss strandväskan och gick ner till stranden. Där blåste det lite kyligt och vi höll på att banga badet. Inte för att vi är badkrukor någon av oss, utan snarare för att det var mer bekvämt att inte bada. Men sen diskuterade vi lite och det är ju ändå något att skriva på mitt CV - att jag badat i Tylösand. Så vi bytte om till badkläder och hoppade i havet. Det var så varmt i vattnet. Kanske för att det kändes kyligt i luften.

Klockan hann bli ganska mycket så vi åkte raka vägen till Lund från Tylösand. Vi checkade in på hotellet och duschade av oss saltvattnet innan vi åkte hem till K-stin för att grilla. 

Alltså. Det var så härligt att träffa henne igen. Det var ju ett tag sedan sist. Men som alltid känns det som om det var igår. 

I lördags gav vi oss ut på en liten förmiddagspromenad efter att ha ätit frulle. Det är så fint i Lund tycker jag. Och det tyckte Jesper också.

Sedan gick vi bråttom att göra oss i ordning och gå till kyrkan. Oscar sov sig igenom hela ceremonin.

Efter kyrkan åkte vi hem till K-stin och Christian för att äta doplunch. Så gott och trevligt. Det känns inte roligt när Sixten inte är med på sådana här tillställningar. Men jag ville inte hålla på och strula och byta när Sixten ändå är här hos mig mer än hos sin pappa. Sixten verkade inte jätteledsen över att inte kunna vara med, utan var nöjd med att få face-time:a. Jag älskar det här kortet. Så trångt på vår ände när många ville vara med på ett hörn.

Tanken var att vi skulle återkomma på kvällen och grilla, men vi kände att lördagskvällen var enda chansen för oss att se mer av Lund. Så istället gav vi oss ut på en lång promenad. Det var sol och varmt.

Vi avslutade promenaden med en falafel på torget. Det är obligatoriskt på mina Lund-besök. Så. Gott.

Det här med hotellfrukostar. Jag är ju en frukostmänniska och skulle kunna äta frukost morgon, middag och kväll.

Efter frukosten i söndags checkade vi ut och åkte sedan för att säga tack och adjö till K-stin och Christian. Jag tycker det är så jobbigt att säga hej då. Särskilt till K-stin eftersom jag vet att det nu kommer dröja ett tag till nästa gång vi ses.