onsdag 10 januari 2018

Saker jag är tacksam över idag

Den bästa stunden på dagen är när jag nattar Sixten. Under en period läste vi bok innan han somnade, men både före och nu efter den här bokperioden, vill han hellre prata. Som svensklärare gör det såklart liiite ont i själen att inte läsa en god bok, men jag uppskattar verkligen vår pratstund. Mamma, och även Daniel och Jesper, påpekar att Sixten är väldigt lik mig. Vi tänker och känner väldigt mycket. Behovet av att prata av sig är nog lika stort hos honom, som hos mig. 

Vi brukar berätta vad vi har gjort på dagen och om det har hänt något så pratar vi mer om det. Vi pratar om saker vi gjort, och saker vi ska göra. Med jämna mellanrum pratar vi om vad vi är tacksamma och/eller glada för.

När man tar sig tiden att tänka efter så har jag väldigt många saker att vara tacksam över. Att jag har ett jobb jag älskar och som ger mig en inkomst. Att jag har tak över huvudet. Att jag har värme i huset. Att jag har ett hem. Att jag inte behöver vara hungrig någon längre stund. Att jag skrattar från själen minst en gång om dagen.

Just idag är jag tacksam för följande saker:

Att jag fick kaffe på sängen av Jesper imorse.
Ja, det stör mig som är rutinmänniska att Jesper har vänt på dygnet under lovet. Men just imorse störde det mig inte, ty han kom och gav mig kaffe på sängen en minut efter att min väckarklocka ringt. Och just idag var jag så sjukt trött. Jag kunde verkligen inte vakna. Jesper sa till och med att mitt kaffe skulle bli kallt om jag inte vaknade.


Att jag hade en bra lektion
När jag gick för att ha min första lektion stod rektorn utanför dörren. Voy, voy. Ett oplanerat lektionsbesök som ligger till grund för lönesättningen. Och jag som var så trött! Men jag hade lektionen väl förberedd och eleverna skötte sig exemplariskt.

Att det gick bra att springa
Jag har inte sprungit sedan nyårsafton eftersom jag varit sjuk och okry. Så jag tänkte att det skulle gå svintungt idag. Men det gjorde det inte. Jag blev nöjd med min tid.

Att jag har vänner som hör av sig
Jag är inte bäst i världen på att höra av mig till mina vänner. Det är Lena jag är bäst på att höra av mig till. Men när det dåliga samvetet gnager tänker jag att det inte bara är mitt ansvar. Så idag blev jag glad när Kristin skickade ett sms imorse. Det gjorde min dag. 
Och när jag stod i duschen förut ringde Karl. Jag kunde av förklarliga skäl inte svara, men jag ringde upp och så pratade vi en stund. Så härligt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar