Julledighetens sista

Och så kom det lite snö förra veckan. Med betoning på lite. Sixten blev eld och lågor och ville ge sig ut och skotta snö och åka pulka. Jag, som hade tänkt att gå min vanliga morgonpromenad, blev övertalad till att gå ut och leka i snön istället. Sixten insisterade! Och jag tänkte att man får ju passa på.

Vi skottade den lilla snön som fanns på garageuppfarten, och sedan fortsatte Sixten ute på vägen där det fanns lite mer. Gräsmattan blev också skottad. Herregud, vad han tyckte att det var roligt!

När han kände sig färdig tog vi fram pulkan och gick en sväng. Sixten var helnöjd med detta.

I fredags var jag och Jesper på bio och såg "Why him". Så rolig! Särskilt en scen. Då skrattade jag så mycket att jag fick ont i magen. Härligt!

I lördags kom Jespers mamma, pappa, hans bror med flickvän och hämtade upp oss för att åka till Leksand och gå på hockey. 

Jespers pappa är ett troget Leksand-fan och hade innan, på skämt, sagt att man var tvungen att ha matchtröja på sig för att få följa med. När vi kommit till stugan där vi skulle bo, och medan Håkan åkte och köpte mat, bytte jag om till denna:

Jag lånade den av min arbetskamrat Ingela Jobs, och jag fick Håkan att dra på smilbanden när han kom tillbaka och fick se mig. Mission accomplished.

Jag, som tillbringade hela min tonårstid huttrandes i ishallen, hade helt glömt bort det ljuvliga ljudet av klubba mot is. Jag fick rysningar. Jag kanske inte var den av oss som hejade mest högljutt, men jag satt verkligen inte heller bara av tiden. Jag tittade fokuserat och med intresse och klappade händerna när jag skulle. Det var målfest och till på köpet gick Leksand och vann. Det kunde ju inte varit bättre.

Efter matchen gick vi tillbaka till stugan och drack glögg och vin, spelade quiss och pratade. Det var så roligt och trevligt!

Igår åkte vi hem och stannade på Ikea på vägen. När vi kom hem åkte jag och hämtade Sixten. Som jag längtat efter honom. När vi gått hemma i två veckor och levt tätt inpå varandra är det tusen gånger värre att vara ifrån honom. Han kom in till min säng redan vid 23 och somnade om så mysigt på min mage.

Men idag var det tillbaka till vardagen igen, och fördelen med det är som alltid att man får längta till helgen.