onsdag 26 december 2018

Julen 2018

Vi har som tradition, sedan jag var barn, att vi på julaftons morgon tänder en brasa i den öppna spisen, äter skinksmörgås och öppnar paket i sängen. Det är så himla mysigt att börja julafton så. Jag är glad att jag bor i samma hus som jag gjorde när jag var liten. Det hade såklart varit mysigt att tända en brasa och ha samma julmorgonsprocedur i något annat hus, men det känns bra i hjärtat att Sixten får samma tradition som jag.

Sixten vaknade såklart jättetidigt. Det hör ju till. Han var pirrig och förväntansfull. Vi smög upp, gjorde frukost, tände brasan och kröp ner i sängen bland julklapparna.



På eftermiddagen åkte vi till min morbror och hans fru där hela min släkt var samlad. Vi började med att fika framför Kalle Anka. Sixten kröp upp i sin morbrors knä och satt där och tittade. Så fina tillsammans!


Sedan var det dags för julklappsutdelning. Sixten och Stella hjälpte Kjelle att dela ut alla paket. Som två små tomtenissar.


Jag vet att jag sagt det förut, men jag tycker att Sixten och Stella världens gullisar tillsammans. Jag får lite samma känsla när jag ser dem, som jag får när jag är tillsammans med K-stin. Den här bästis-känslan. 



Det var tur att Sixten vilade middag, för det blev en lång dag. Efter att vi ätit ett fantastiskt gott julbord lekte barnen med sina julklappar, och jag passade på att tanka energi från samtliga släktingar. Det var verkligen så jag kände. Jag tankade och tankade och tankade. Jag älskar ju att vara med min familj och att få sitta och prata, skratta och umgås med dem gör mig varm i själen. Jag passade såklart på att bebismysa med mina syskonbarn också. 

Vi åkte hem strax efter klockan 22. Sixten var sååhå trött, och lika lycklig. Karin, Johan och alla tre barn sov över här. Så mysigt!

Igår skjutsade jag Sixten till Falköping och jag åkte till Götene och firade jul med Jespers släkt. 

Idag har jag inte gjort många knop. Jag har mest legat i soffan och kollat på serier och ätit godis. Jag tog en paus och gick in till K-sin och fikade och pratade om allt mellan himmel och jord. Jag önskar verkligen att hon bodde närmare mig. Helst i huset bredvid som när vi var barn.

Imorgon hoppas jag att jag är piggelin. Jag har så mycket jag vill göra, men inte orkar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar