Lindas Måns är två månader och galet söt. Jag hade en bebbe i knät hela tiden, växlade mellan Måns och Maja-Stina.
När man sitter med ett barn i famnen inser man vad litet allting annat i livet är. Det tycker i alla fall jag. Jag får ett helt annat perspektiv på saker och ting. Jag insåg också hur långt jag är ifrån att vilja ha barn. Herregud, jag är inte redo för ett sånt där ansvar. Låna en stund är toppen.
Andréa har fått sin bebbe i veckan. Grattis till henne! Jag ser verkligen fram emot att se hennes lille plutt.
Jag börjar få någorlunda ordning i lägenheten. Som idag blev min. Yay! Men det är mycket slit. Bära, kånka, skruva, bonka. Det är som att lägga ett pussel men miljoner bitar. Jag har samlat pusselbitar mer eller mindre intensivt i en månad, andra pusselbitar har jag samlat på mig under de nära två år jag har bott med mamma, och nu pusslar jag ihop alla bitar och bygger upp på så vis upp mitt hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar