söndag 11 oktober 2009

La familia och ett ölregn

Igår började jag som sagt att måla mitt sovrum. Alltså, det där med att tejpa är inte roligt. Jag blir så otålig. Jag vill ju bara rolla och rolla. Men eftersom jag är noga så tar jag det här med maskeringstejpandet på fullaste allvar. Vilket gör att det tar jättelång tid.
Jag lyckades tappa en fullmatad roller på golvet. Parkettgolvet. Jag hade inget att torka med så jag fick sno Mickes disktrasa. Jag ska köpa en ny till honom. Tack gode gud för vattenbaserad färg.
Framåt kvällen åkte jag till Lena och duschade och gjorde mig i ordning för att kolla på fotbollen. Det känns som jag är hos Lena hela tiden och jag känner mig riktigt hemma där. Det har tidigare varit lite märkligt att Micke är där också. Men nu har jag vant mig och allt känns så bra. Jag sa lite tyst till Lena att det känns som jag är deras barn. Att vi är som en familj. Micke, som var i köket, fick helt plötsligt superhörsel och kommer ut med världens flin och frågar mig vad jag sa.
Vi blev ett bra gäng som kollade på fotbollen. Men jag och Jonna, som inte heller är så värstans intresserad, satt i ett hörn av soffan och pratade om livet och drack vin. Mycket trevligt.
Vi drog vidare till Björnes och det vart en riktig helkväll för min del. Jag slirade in hos Lena klockan sju imorse. De hade bäddat i soffan åt mig så det var bara krypa ner. Mina snuttisar.

Jag undrar återigen varför folk tror att det är ok att ruffsa mig i håret. Och varför man skakar ölflaskan, riktar den mot mig och gör ett ölregn som sprutar ner mig bara för att jävlas lite. Män.

Jag tror jag ska gå och vila lite.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar