För andra natten i rad drömde jag om pappa inatt. Jag tycker om att göra det. Han blir så verklig i drömmen. Jag får hålla honom i handen, prata med honom, krama honom och känna hans lukt. Givetvis blir jag ledsen och besviken när jag vaknar och inser att han inte kommer att sitta vid köksbordet när jag kommer ner. Men jag är tacksam för det jag får uppleva i drömmarna. Det håller minnet av honom färskt och vid liv.
Anledningen till att jag drömde om pappa nu tror jag är att jag och Lena pratade om honom från och till hela dagen i förrgår. Lena och jag var inte vänner när pappa gick bort och ibland kommer det på tal. Hon har givetvis massor av frågor och jag svarar och berättar mer än gärna. För det känns så märkligt att hon inte var där när det hände. Det som är den hemskaste, ledsammaste, konstigaste, svåraste, mest tragiska och mest betydande händelsen i mitt liv.
Jag drömde om pappa nästan varje natt precis efter att han gått bort. En natt, någon månad efter, drömde jag att jag sa till pappa att jag visste att det var en dröm och att vi inte hade vår konversation på riktigt. Han svarade att han var med i mina drömmar för att det var så vi kunde fortsätta träffas, att det var så han kunde fortsätta vara en del av mitt liv, att det är så vi i fortsättningen skulle kommunicera. Dagen efter var jag otröstlig. Jag grät hela dagen.
Ibland har pappa bara biroller i mina drömmar. I en dröm var han till exempel kapten på en båt jag åkte med. Men oftast är det ett vardagligt, helt trovärdigt möte. Vi pratar om aktuella och vardagliga saker. Saker som händer i mitt liv. Saker som jag går och funderar på. Saker som jag skulle ha pratat med pappa om, om han levde.
Så väck mig inte om du inte gör det med kärlek. För jag kan ha den mest fantastiska drömmen.
Anledningen till att jag drömde om pappa nu tror jag är att jag och Lena pratade om honom från och till hela dagen i förrgår. Lena och jag var inte vänner när pappa gick bort och ibland kommer det på tal. Hon har givetvis massor av frågor och jag svarar och berättar mer än gärna. För det känns så märkligt att hon inte var där när det hände. Det som är den hemskaste, ledsammaste, konstigaste, svåraste, mest tragiska och mest betydande händelsen i mitt liv.
Jag drömde om pappa nästan varje natt precis efter att han gått bort. En natt, någon månad efter, drömde jag att jag sa till pappa att jag visste att det var en dröm och att vi inte hade vår konversation på riktigt. Han svarade att han var med i mina drömmar för att det var så vi kunde fortsätta träffas, att det var så han kunde fortsätta vara en del av mitt liv, att det är så vi i fortsättningen skulle kommunicera. Dagen efter var jag otröstlig. Jag grät hela dagen.
Ibland har pappa bara biroller i mina drömmar. I en dröm var han till exempel kapten på en båt jag åkte med. Men oftast är det ett vardagligt, helt trovärdigt möte. Vi pratar om aktuella och vardagliga saker. Saker som händer i mitt liv. Saker som jag går och funderar på. Saker som jag skulle ha pratat med pappa om, om han levde.
Så väck mig inte om du inte gör det med kärlek. För jag kan ha den mest fantastiska drömmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar