IKEA

Idag har jag, tillsammans med Lena och Ananthi, varit på IKEA. Sweet Jesus. Det blev ett jättelångt kvitto. Som jag tappade bort. Så jag fick gå in och be om ett nytt. Men nu har jag i princip allt till lägenheten. Utom säng. Det kommer. Allt mitt tänkande, som hållit mig vaken otaliga nätter, resulterade i att det gick väldigt smidigt alltihop. Jag visste precis vad jag skulle ha. Nu återstår en hel del monterande. Evelina har lovat att avsätta en hel dag. Det är jag tacksam för. Hon är en hejare på sånt.
Eftersom jag visste att jag skulle handla mycket hyrde vi en kärra. Väl på Statoil visar det sig att ingen av oss riktigt vet hur man gör, hur det ska vara. Jag kände att vi var en man kort i sällskapet. Vi gick in och bad om hjälp, men tjejen där var inte till stor nytta. Eller ja, ingen nytta alls faktiskt. Vi kom i alla fall iväg och kärran var med oss både dit och hem. Jag fick offra en nagel, vilket jag tog med ro då men som stör mig något kopiöst nu. Attan. Men inget som inte går att göra något åt för en liten peng.

När jag lämnade av kärran och tankade åtta timmar senare, trött och kanske något lättretlig, kunde jag inte låta bli att påpeka att kortdragaren inne på Statoil sitter på tok för högt. Jag har stört mig på det flera gånger. Jag kan knappt se vad det står på displayen och det finns folk som är kortare än jag.
- Oj, den här är inte till för korta människor, sa jag.
- Nej, den sitter kanske lite högt.
- Ja, det är tur att man inte är dvärg. Den är ju inte dvärganpassad direkt.
Japp, jag slog ett slag för dvärgarna trots min fobi. Är man stor måste man vara snäll, som reklamen för Alvedon säger.

En dusch och lite näsblod senare sitter jag nu här och inser att jag snart kommer bli sen. Yalla yalla!