Längt

Tänk att det bara är en månad kvar till lucia. Det är helt galet ju! Det är längt på den. Och som jag längtar. Ja, jag tror faktiskt inte att jag har längtat såhär mycket till advent, lucia och jul på evigheter som jag gör i år. Hade jag fått bestämma, vilket jag ju oftast får, hade jag redan julpyntat men Danne har sagt nej. Och jag får välja mina strider. Jag väntar någon vecka till, kanske tjuvbörjar lite smått med utomhusbelysningen (utan att tända den dårå) till helgen eller nästa helg. 

Annars då? Jo, jag har tappat det mesta av vad arbetslust heter. Jag drar mig så för att åka till jobbet på morgonen att jag nästan kommer för sent till samåkningen. Det är inte så att jag inte trivs på jobbet. Nej, så är det verkligen inte. Det är bara det att jag hellre vill vara hemma och greja med grejer. Kanske baka en liten lussebulle eller två. 

Jag har också fått dille på att elda i den öppna spisen. Daniel säger att jag är en pyroman. Och det är ju märkligt att han säger det, för det har jag fått höra hela min uppväxt. Men att elda i den öppna spisen tycker inte jag är så pyromaniskt. Nej, mer mysigt. Eller rättare sagt jättemysigt. Jag tänder en brasa och kryper ner och läser bloggar och Danne ligger och läser sin bok. Att vi borde renovera istället för att mysa oss? Ja, absolut! Vi får skärpa oss. Vi kommer ju ingen vart. Och på söndag ska vi till IKEA och handla saker till hallen. 

Idag har jag följt min onsdagsrutin som innebär dubbelpass på gymmet. Först crossa sen power. Hem som en skållad bäver, duscha, fixa något att äta och sen Bonde söker fru.