Att jag ens stod och funderade på om jag skulle ta cykeln eller bilen till stranden i morse borde ha varit ett varningens finger. Jag brukar aldrig fundera över det. Det är en självklarhet att ta cykeln. Och det var precis vad jag strängt sa till mig själv, och hoppade på min bicicleta och brände iväg.
Men halvvägs fick jag punka på bakdäcket. Som tur var pyste det bara. Hade det blivit en pistol-skotts-punka hade jag blivit livrädd och förmodligen trott att någon besköt mig, varpå jag kastat mig i diket och tagit skydd.
Som tur var kom Lena Spena och gjorde mig sällskap på beachen så hon skjutsade mig hem. Och nu har jag hämtat hem den med bilen. Jag borde, med facit i hand, tagit bilen från början.
Men halvvägs fick jag punka på bakdäcket. Som tur var pyste det bara. Hade det blivit en pistol-skotts-punka hade jag blivit livrädd och förmodligen trott att någon besköt mig, varpå jag kastat mig i diket och tagit skydd.
Som tur var kom Lena Spena och gjorde mig sällskap på beachen så hon skjutsade mig hem. Och nu har jag hämtat hem den med bilen. Jag borde, med facit i hand, tagit bilen från början.
På tal om stranden - vem hade igår kunnat tro att det skulle gå att ligga och sola på stranden idag. Satan i gatan vad kallt det var igår. Riktigt burrväder. Men jag säger tack och tack till all sol och värme jag får.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar