Sleten

Det är ju ingen direkt nyhet att jag inte är en kvällsmänniska. Och efter två sena kvällar i rad känns det nu som om jag har blivit överkörd av ett tåg. Typ. Det ser ut som om jag har blivit det i alla fall. Och en finne mitt på snoken har jag med. Och den gör inte saken bättre.

After worken på Mumma i fredags var så himla rolig. Vi spelade spel.

Och drack lite vin. Och då menar jag lite vin. Två glas, närmare bestämt. Och igår vaknade jag bakis. Herregud. Vad är det om? Jag dricker för sällan. Eller så är det åldern. Jag är ju inte 20 längre. Jag är ju 21.

Efter en morgonpromenad och frulle mötte jag upp mamma på stan. Jag gjorde henne sällskap när hon uträttade några ärenden. Sen bytte jag umgänge till Lena, Jonna och Ylva. Vi gick till Ströget och fikade.

Senare på eftermiddagen kom Daniel, och vi hann precis jämt bara äta middag innan han drog och jobbade och jag åkte till min kusin på studentfest.

Idag öser regnet ner och det känns som en väldigt bra dag att burra ner sig i soffan. Men först ska jag försöka få liv i herr P, som kom hem när det ljusnat. Han beställde väckning till klockan 11. Så jag är lite sen.