Jag har gått och lagt mig och väntar på att herr D, som står i duschen, ska ringa så jag kan beklaga mig över mitt kisseri. Det är synd om mig. Och det ska han också tycka.
Jag ligger och funderar på när det är dan före dan före dopparedan. Jag har tänk och tänkt och tänkt. Men jag kan inte reda ut det. Det står helt still in my braino. Jag har räknat på fingrarna och allt. Visst blir det imorgon? För inte är det idag? Jag undrar om inte infektionen har spritt sig till min hjärna.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar