Sjukstugan

Njaha. Sixten är fortfarande sjuk. Febern ger inte med sig och hans hosta är förfärlig. Igår natt sov han sååhå dåligt och vaknade redan kl. 5.20. Vi var inte jättepigga igår någon av oss.

Idag har Sixten haft 37,7 dagen igenom. Det är en förbättring. Men han har fortfarande ingen matlust och han orkar inte göra många knop. Han har varit duktig på att vila, trots att han tycker att det är det värsta som finns. Hans energi går och kommer i vågor - han kör ett race och sen blir han helt slut och måste lägga sig och vila. 

Inatt sov Sixten i 13 timmar. Inte sammanhängande eftersom han störs av hostan, men ändå. Jag fick ihop 10 timmars osammanhängande sömn, så jag kände mig ganska pigg.

Solen sken och vi alla tre ville gå ut. Eftersom det inte blåste nämnvärt körde Jesper och jag bort alla högar i trädgården. Sixten grejade lite, men blev trött och gick och la sig på altanen. Gullisen.

Nu är trädgården så himla fin.

Vi har även hunnit med att smågreja lite med annat; satt upp fågelholkar och sågat ner grenar. Jag och Jesper planerar för fullt inför nästa helgs projekt. Projekt Landet ska fortgå.

Det blir vab imorgon också. Sixten har förvisso inte hög feber, men han skulle inte orka. Han äter typ inget om dagarna, och därför har han heller ingen vidare energi. Jag hoppas att han mår bra imorgon. Jag börjar känna mig lite stressad över att jag inte varit på jobbet sedan i tisdags.

En härlig vecka

Det kan ju vara hemskt att säga, men jag har en så himla härlig vecka! Låt mig ta det från början.

I måndags kom ju Sixten hem efter nästan fem dagar hos sin pappa. Jag hade ju längtat halvt ihjäl mig. När vi kom hem hade Jesper gjort våfflor dagen till ära. Så gott!

I tisdags när vi kom hem grejade vi lite i trädgården. Mitt landet-projekt smygstartades då vissa förberedelser för dess försvinnande påbörjades. Det är lycka att få komma hem och få greja med de här två. Mina fina killar.

Mamma, Karin och Charlie kom förbi en sväng, så jag fick bebisgosa också. Han är allt en riktig glá-skit. Så lik Sixten i sin personlighet.

Jag uppmärksammade att Sixten var så lugn när vi var ute och grejade. En liten varningssignal. Och när han skulle gå och lägga sig tyckte jag att han var varm. Och mycket riktigt - han hade feber. Det blev till att vara hemma igår.

Sixten hade nästan ingen feber på morgonen och ville hemskt gärna gå ut. Och jag är ju den stora förespråkaren av frisk luft, så vi gick ut. Jag krattade lite i trädgården medan han lekte med sina leksaker. Det var så varmt och skönt! Solen sken och det kändes verkligen som en riktig vårdag.

Vi fikade i solen och sen gav jag mig ut på en springtur.

Medan jag varit ute och sprungit hade min morbror kommit till grannen för att göra ett grävjobb. Sixten ville såklart gå dit och titta, så det gjorde vi.

Mamma kom hit lite senare på eftermiddagen, och med gemensamma krafter krattade vi klart hela trädgården. Alltså, vilken lättnadskänsla! Så skönt. Nu har Jesper och jag förfärligt många högar att köra bort, men fatta! Krattningen är klar.

Tanken var att min morbror skulle komma och eliminera landet, men hans grävjobb hos grannen drog ut på tiden. Det sköts upp till idag.

När Sixten vaknade idag hade han 38,6 graders feber, och jag insåg att det blir vab även imorgon. När min morbror kom och skulle gräva ville Sixten gå ut. Han hade blivit lovad att få åka med i grävmaskinen, och inte hade jag hjärta att hindra honom från det.

Han är så himla skicklig, min morbror. Jag är imponerad över hur han kan manövrera den där stora maskinen och det ser liksom ut som det är handgrävt utmed kanterna. Helt galet bra!

Jesper och jag planterade om en buske idag också, men resten av dagen har Sixten velat vara inne. Ännu en varningssignal. Han har legat i soffan hela eftermiddagen och tittat på Greta Gris. När klockan var 17.30 sa han att han ville somna i soffan så jag satte på honom pyjamas, borstade hans tänder och tog tempen. 39,2. Min lille skrutt. Jag skulle bara ta en snabb dusch och när jag kom ut ur duschen hade han stängt av TV:n och somnat.

Det våras

Det händer så mycket nu, både på jobbet och här hemma. Ibland är jag så trött när jag kommer hem från jobbet att jag känner för att lägga mig ner för att dö. Men det gör jag ju såklart inte. För nästa morgon är jag på't igen.

Det är så härligt när solen skiner. Det har den gjort en del under de senaste två veckorna. Allt blir så mycket lättare när solen skiner. Varje år vid den här tiden blir jag helt förvånad över att jag överlevt vintern. Hur gick det till liksom? Eller ja, det gjorde jag ju i och för sig knappt...

Trots att, eller på grund av, att det varit mycket att stå i har jag prioriterat min träning. Dock fick jag dra ner på distansen den här veckan. Men jag sprang fortare, så plus minus noll tänker jag i mitt huvud.

I helgen har Sixten varit hos sin pappa, och Jesper och jag har grejat ute i trädgården. Men det har blåst halv storm, så det har gått sådär. Mamma var här i fredags och hjälpte oss att kratta lite, och vi har fortsatt i samma anda. Det är så härligt att se att Bigarrå-trädet knoppar sig redan.

Vi har också sågat ner sly, klippt rosenbusken (som var nästintill ett självmordsprojekt) och jag fick vårfeeling och planterade påskliljor.

Det är myyycket kvar att kratta, men det gick liksom inte på grund av att det blåste så mycket. Fortsättning följer nästa helg.

Jag har ett litet, nej stort, sommarprojekt som vi ska påbörja också. Projekt Landet. Det är min stora skamfläck i trädgården. Nu ska det bli annat av. Jag hatar trädgårdsarbete, men det här känns roligt.

Sixten var hos Daniel förra helgen också, eftersom Daniel varit sjuk. Det känns att han varit borta två helger på rad, plus att han varit där sedan i torsdag och inte kommer hem förrän i morgon. Jag saknar ihjäl mig efter den här lille haren. Gullisen.

Nu är det inte jättelångt till påsk. Jag längtar. Inte så mycket efter ledigheten som efter god mat och påskgodis. Man ska ha något att se fram emot. Och det har jag ju. Just nu ser jag mest fram emot att Sixten kommer hem imorgon. En sak i taget.

Till fjälls

I födelsedagspresent av Jesper och hans föräldrar fick jag en resa till Säfsen. Vi hade bokat torsdag till söndag, och i tisdags kände jag att jag mådde så himla konstigt. Jag var helt matt, galet illamående och på kvällen fick jag feber. Sådan otur! 

Jag fick sjukskriva mig i onsdags och jag var nästan säker på att Jespers och min långweekend skulle behöva ställas in. Jag sov i princip hela dagen och när jag vaknade i torsdags kände jag mig lite piggare. Vi packade in oss i bilen och begav oss norrut. Om än lite senare än vi hade tänkt.

Tanken var att vi skulle åkt jättetidigt och haft hela dagen i backarna, men vi var framme vid 14 och hann åka hela sju åk innan liftarna stängde. Och jag då. Åkte svart backe första dagen! Jag var så stolt över mig själv.

Vi har haft lite otur med vädret. Det har regnat, snöat och blåst. Vi har varit så blöta och jag har frusit. Det var skönt att komma till stugan och tända en brasa.

Vi har haft så himla mysigt och roligt. Vad jag har skrattat. Jag har sovit som en stock och vi har ätit och druckit gott. 

Igår var det sista skiddagen. Vi hade stugan till idag, men när vi stod där i ankarliften kände vi båda två att det vore skönt att komma hem. Vi skulle ju hinna hem till Mello-finalen ändå.

Efter noga övervägande bestämde vi oss för att åka tillbaka till stugan, packa ihop och sen åka hem. Jag längtade efter Sixten och insåg hur skönt det skulle vara med en hel dag här hemma. Det var ett härligt vinterlandskap vi fick åka hem i.

Vi var hemma strax innan klockan 20. Jag satte Mellon på paus medan vi packade upp och duschade. Sen kröp vi ner i soffan under ett täcke och tittade på finalen.

Idag vaknade jag tidigt. Jag smög upp och körde igång en första maskin tvätt och gjorde marknadskarameller till personalfikat på torsdag. Sen åkte jag och hämtade Sixten som varit hos mamma sedan i tisdagskväll. De har varit i Göteborg och roat sig.

Som jag har längtat efter honom. Och han hade längtat efter mig också. Han hoppade jämfota av glädje när jag kom dit. Vi åkte till stan och handlade och sen har vi grejat här hemma. Jag har tvättat som en galning, renbäddat sängarna, dammsugit huset, lekt med Sixten och förberett en ny arbetsvecka.

Vecka 9

Det har varit många sena kvällar den här veckan. Jag älskar ju inte det, men så blir det ibland. Det var därför helgen var extra efterlängtad.

Jag hämtade Sixten tidigt från förskolan i fredags och när han fått sig en dusch gav jag mig ut på en härlig springtur. Den första på hela veckan, och så välbehövlig.

Efter att jag duschat åkte vi till Jespers föräldrar för att fira hans pappa som fyllde år i torsdags. Vi satt ute på den inglasade altanen en stund innan vi gick in och åt smörgåstårta.

I lördags började Sixten och jag dagen med en morgonpromenad. Så friskt i luften och solen sken på våra nosar. Man kan inte få en bättre start på dagen.

Sixten stannade kvar hos mamma, och jag sprang via en omväg hem.  När jag duschat, ätit frulle och hämtat Sixten bäddade jag rent i sängarna och dammsög huset. Sen var det dags för oss att åka till Lidköping för att äta på Thai House för att fira min födelsedag. Hela min släkt var med och det var så trevligt!

Sixten ville sova över hos mamma, eftersom min syster skulle sova där. När jag vaknade öste regnet ner så jag bestämde mig för att styrketräna. Sen åkte jag och hämtade Sixten och mamma och tillsammans åkte vi till stan och handlade.

Efter middagen kom Stella hit till Sixtens stora lycka. Solen kikade fram, så vi var ute och grejade. Jag tvättade bilen och barnen lekte. Det är tredje helgen i rad som jag tvättar bilen. Jag fick verkligen ett sammanbrott när bilen var så skitig för tre helger sedan att jag svor att jag inte skulle utsätta mig för något liknande igen. Det tar liksom inte så lång tid att tvätta den när den inte är ingrodd med smuts och salt. Nu är den så ren och fin.

När Stella började frysa gick vi in och fikade. Sen lekte de tills Elin kom och hämtade henne. Då var det dusch för Sixten och mig innan vi åt kvällsmat. Det har varit en helt perfekt dag. Sixten har varit på ett strålande humör och han har varit så mysig. 

Imorgon är det en ny vecka. En kortvecka för mig. På torsdag åker Jesper och jag på en långweekend - min födelsedagspresent från Jesper och hans föräldrar. Det ska bli roligt!